Tvätta alltid händerna...

• Innan du börjar hantera livsmedel.
• Efter att du hanterat rått kött, rå kyckling eller rå fisk.
• Innan du börjar hantera en annan råvara, exempelvis går från hantering av sallad till hantering av färdig mat.
• Efter att du exempelvis varit på toaletten, efter snytning eller efter tömning av soporna.

För att lättare uppnå en bra handhygien bör du inte bära smycken på händerna, handleder, bära klocka eller ha nagellack. Korta naglar underlättat en god handhygien. Använd plåster eller engångshandskar om du har sår. Engångshandskar kan även användas om du av annan anledning behöver skydda livsmedlen. Ha rena händer innan handskar tas på och byt handskar ofta.

Så här tvättar du händerna på rätt sätt

1. Skölj händerna med varmt vatten.
2. Ta flytande tvål.
3. Gnid in handflatorna, handrygg, handleder, fingrar och tummarna samt runt naglar under cirka 20 sekunder.
4. Skölj händerna 4 med varmt vatten.
5. Stäng av vattnet med pappershandduk eller med underarmen för att skydda de rena händerna.
6. Torka händerna noga med engångsmaterial (exempelvis pappershanddukar).
7. Desinficera händerna vid behov (följ alltid desinfektionsmedlets användningsanvisning vid desinfektion).

• Spannmål, som innehåller gluten (vete, råg, korn, havre, spelt, kamut eller korsningar mellan dem)
• Kräftdjur och produkter därav (exempelvis räkor, kräftor, hummer, krabba)
• Ägg och produkter därav (exempelvis lyzosym vilken även kan benämnas som konserveringsmedel E1105)
• Fisk och produkter därav (exempelvis fiskolja)
• Jordnötter och produkter framställda därav
• Sojabönor och produkter därav (exempelvis sojalecitin)
• Mjölk och produkter därav (exempelvis laktos och vassle)
• Nötter (mandel, hasselnöt, valnöt, cashewnöt, pekannöt, paranöt, pistaschmandel, makadamianöt, Queenslandsnöt)
• Selleri och produkter därav (kan finnas i exempelvis kryddblandningar)
• Senap och produkter därav (kan finnas i exempelvis kryddblandningar)
• Sesamfrön och produkter därav
• Svaveldioxid och sulfit i koncentrationer på mer än 10 milligram per kilogram eller 10 milligam per liter
• Lupin och produkter därav (Kan finnas i exempelvis pasta, bröd och bakverk)
• Blötdjur och produkter därav (exempelvis snäckor, musslor och bläckfisk)

Mer information hittar du på Livsmedelsverkets webbplats, www.livsmedelsverket.se

Informationen får ges skriftligt eller muntligt. Det finns olika sätt att uppfylla kraven på. Ett sätt är att fråga varje kund om de är allergiska mot något. Ett annat sätt är att via exempelvis en skylt uppmana kunderna att fråga om allergener. Kravet gäller inte bara färdigförpackade livsmedel, utan även för exempelvis livsmedel som serveras på restaurang eller produkter som säljs över disk och förpackas på kundens begäran.

Olika rengöringsmedel har olika effekt på smutsen. Det är därför viktigt att du väljer rätt rengöringsmedel beroende på vad och var du ska rengöra. Det är också viktigt hur man rengör, för att det verkligen ska bli rent.

Ett exempel på en bra rengöringsmetod är följande

• Ta bort lös smuts, exempelvis genom att skrapa eller sopa av beredningsytor eller skrapa av tallrikar innan disk.
• Beroende på vad för slags yta som ska rengöras, skölj med vatten eller torka av för att ta bort större lösta partiklar och livsmedelsrester.
• Rengör med rengöringsmedel enligt beskrivning på förpackningen för att lösa upp smuts som sitter fast.
• Skölj med vatten eller torka av för att få bort rester av smuts och rengöringsmedel.
• Desinficera om det behövs. Följ anvisningen på desinfektionsmedelsförpackningen.
• Torka torrt för att få bort eventuella kvarvarande mikroorganismer.

Tänk också på att…

• Desinfektionsmedel dödar bakterier, det tar inte bort smuts. Desinfektionsmedel ska inte användas istället för rengöringsmedel, utan enbart på redan rengjorda ytor.
• Både rengöringsmedel och desinfektionsmedel ska vara lämpliga för användning i kök och förvaras på sådant sätt att det inte finns någon risk att de kontaminerar livsmedel.
• Rengöringsutrustningen ska hållas ren och förvaras på ett sådant sätt att de inte påverkar livsmedlen.
• Använd särskild rengöringsutrustning till ytor där allergikost hanteras för att minska risken att allergener kontaminerar ytan.
• Använd särskild rengöringsutrustning till toaletter för att förhindra spridning av tarmbakterier och virus.

Verksamheten ska se till att lokaler och utrustning hålls i gott skick och rengörs tillräckligt ofta för att förhindra att livsmedel kontamineras (förorenas).

Säker livsmedelshantering innebär bland annat att man förhindrar att bakterier och virus överförs från ett livsmedel till ett annat. Det kan till exempel vara bakterier från rå kyckling som hamnar på ett salladsblad. Eftersom sallad normalt inte värms innan den konsumeras finns en risk att den som äter salladen blir sjuk.

Säker livsmedelshantering innebär också att man förhindrar att ett allergen hamnar på ett livsmedel som ska vara ”fritt från” det allergenet.

Överföring av bakterier, virus eller allergener från ett livsmedel till ett annat kallas korskontamination och kan exempelvis orsakas av bristfällig rengöring av redskap, arbetsytor eller händer.

Vad kan man göra för att undvika korskontamination?

• Separera råa livsmedel från livsmedel som är färdiga att äta samt separera specialkost från övrig kost. Förvara exempelvis rått kött, kyckling, skaldjur och eventuell specialkost skiljt från övriga produkter i kylen. Kontrollera också att köttsaft och liknande inte kan droppa och förorena andra livsmedel.
• Använd olika skärbrädor för olika livsmedel och rengör alltid köksredskap, skärbrädor och arbetsbänkar efter att de kommit i kontakt med rått kött, kyckling, skaldjur eller ämnen som kan orsaka allergier innan de används igen.
• Tillaga och hantera specialkost och övrig kost på olika platser i köket, eller om det inte är möjligt, separera hantering/tillagning av specialkost och övrig kost tidsmässigt.
• Var noga med att hålla en god handhygien.