Kärnbränsle som har bestrålats i en kärnreaktor kallas för använt kärnbränsle. När kärnbränslet har använts är det fortfarande mycket aktivt och behöver kylas under lång tid. Det använda kärnbränslet förvaras därför i drygt ett år i vattenbassänger på kärnkraftverket. Därefter transporteras det utbrända bränslet till det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab) i Oskarshamn.

I Sverige finns ett centralt mellanlager för använt kärnbränsle som brukar förkortas Clab. Det ligger vid Oskarshamns kärnkraftverk och togs i drift 1985. Clab består av flera bergrum där det använda kärnbränslet förvaras i vattenbassänger i väntan på slutförvaring. Medan kärnbränslet förvaras i Clab minskar bränslets temperatur och radioaktivitet kraftigt.

Effektintervall inom vilket en kärnreaktor normalt arbetar. För en kokvattenreaktor visar driftområdet ett förhållande mellan reaktorns effekt och huvudcirkulationsflödet som är viktigt att övervaka och kontrollera under drift.

Åtgärder för att skydda verksamheter och anläggningar där det finns radioaktiva ämnen eller strålningsalstrande utrustning mot intrång i byggnader och andra utrymmen, obehörigt handhavande och stöld av ämnen och utrustningar, sabotage eller annan påverkan som kan medföra skadlig verkan av strålning.

Förstärkt beredskap innebär att händelser och förhållanden som har betydelse för strålsäkerheten har inträffat som motiverar att förebyggande åtgärder för allmänheten vidtas och att beredskapen för att kunna vidta brådskande skyddsåtgärder för allmänheten förstärks.

En reaktortyp där vanligt vatten används som kylmedel och moderator. I en kokvattenreaktor produceras vattenångan inuti reaktorn. Ångan leds från reaktorn till turbinerna som driver generatorn som producerar elström. Vattenångan kondenseras därefter i en kondensor och pumpas tillbaka till reaktorn. Sju av Sveriges tio kärnreaktorer är kokvattenreaktorer. Den engelska förkortningen är BWR (boiling water reactor).

Områden på en kärnteknisk anläggning där det finns risk för strålning. Områdena är indelade i tre zoner beroende på hur hög risken är för strålning. För varje zon finns det särskilda tillträdesregler. Personal som arbetar på kontrollerat område har dosimetrar som mäter strålningen som de utsätts för. Kontrollerat område kallas även klassat eller zonindelat område.

Kärnavfall är radioaktivt avfall som bildas i kärnkraftverk och andra kärntekniska anläggningar.

Kärnavfall definieras i kärntekniklagen som:

• använt kärnbränsle som har placerats i slutförvar,
• radioaktivt ämne som har bildats i en kärnteknisk anläggning och som inte har framställts eller tagits ur anläggningen för att användas i undervisnings- eller forskningssyfte eller för medicinska, jordbrukstekniska eller kommersiella ändamål,
• material eller annat som har tillhört en kärnteknisk anläggning och blivit radioaktivt förorenat samt inte längre ska användas i en sådan anläggning, och
• radioaktiva delar av en kärnteknisk anläggning som avvecklas.

Kärnbränsle är ett naturligt förekommande grundämne som kan utnyttjas som bränsle för att utvinna energi i en kärnkraftsreaktor. Kärnbränslet som används i de svenska kärnkraftverken består främst av uran-235 (²³⁵U) och uran-238 (²³⁸U).

Energi som frigörs vid kärnreaktioner, när atomkärnor faller sönder eller slås samman.

Den svenska beredskapen för kärnenergiolyckor vilken består av ett nätverk av myndigheter på olika nivåer i samhället, med olika ansvarsområden och roller. Beredskapen syftar till att hantera och begränsa konsekvenserna av en olycka med risk för radioaktiva utsläpp för att på bästa sätt skydda människor och miljö. Beredskapen innebär att det finns upprättade beredskapsorganisationer och åtgärdsplaner samt att övningar genomförs regelbundet.

Sammanfattande benämning på anläggningar där man utvinner kärnenergi (kärnkraftverk), tillverkar kärnbränsle, upparbetar kärnbränsle eller hanterar eller lagrar kärnavfall. Även forskningsreaktorer räknas hit.

En term som framför allt används i lagtext om verksamhet som innebär att man uppför, innehar eller driver en kärnteknisk anläggning, eller verksamhet där man hanterar kärnavfall. Verksamheten regleras framför allt i kärntekniklagen.

Vatten där väteatomen är består då av en neutron och en proton, till skillnad från tungt vatten där väteatomen istället består av en proton och två (deuterium) neutroner. Vanligt vatten består till övervägande del av lättvatten, även om en mindre mängd tungt vatten förekommer (cirka 0,015 procent).

Reaktor som använder lättvatten som kylmedel och moderator. De kärnreaktorer som finns i Sverige är av lättvattentyp. Ågesta var däremot en tungvattenreaktor.

Alla restprodukter som avger joniserande strålning. Radioaktivt avfall finns i använda brandvarnare, i avfall från sjukhus, industrier och forskningsinstitutioner samt i använt kärnbränsle. Gemensamt är att det handlar om avfall som innehåller radioaktiva ämnen.

Ett företag eller en organisation måste lämna in en tillståndsansökan och få den godkänd innan de får använda strålning eller hantera radioaktiva ämnen i sin verksamhet. Ansökan ska granskas och godkännas av Strålsäkerhetsmyndigheten.