Initiativet Samhälle syftar till att förstå och förbereda kommunen för de samhällsförändringar som en etablering av nya kärnkraftverk kan innebära.

Fokuset ligger på de breda, sekundära och långsiktiga effekter som en industrisatsning har på samhället, vilket kan vara befolkningsutveckling, bostäder, infrastruktur, service, social hållbarhet och ekonomiska konsekvenser. Arbetet kräver ett helhetsperspektiv, kontinuerlig analys och anpassning efter nya förutsättningar, så att kommunen kan ta tillvara möjligheter och hantera risker för både nuvarande och framtida invånare.

Byggfas

Kärnkraftsutbyggnad är en av de mest långtgående förändringar som en kommun kan genomgå och därmed krävs ett strategiskt grepp som sträcker sig långt bortom byggplatsens gränser. Byggfasen kan pågå i omkring 10 år, vilket innebär att stora mängder personal och resurser tillfälligt rör sig i kommunen. Detta kan öka trycket på bostadsmarknaden, skapa behov av tillfälliga boenden samt påverka infrastruktur genom mer trafik och transporter, högre belastning på vägar, kollektivtrafik och samhällsservice. Även vårdcentraler, skolor, socialtjänst och fritidsverksamheter kan komma att möta nya eller större målgrupper, vilket innebär att kommunen behöver agera för att både upprätthålla kvaliteten på befintlig service och samtidigt möta de temporära behov som uppstår.

Driftsfas

När kärnkraftverket tas i drift blir samhällspåverkan mer långsiktig och kan sträcka sig över flera generationer. Kärnkraftverk har en förväntad livslängd på 60–80 år, vilket innebär att kommunen behöver planera för en permanent förändring av samhällets struktur. Detta kan skapa en stabil och avancerad arbetsmarknad, ökad inflyttning och ett bredare näringsliv. Samtidigt krävs det att kommunen planerar för skolor, bostäder, service, kompetensutveckling och infrastruktur som fungerar på lång sikt. Efter driftsfasen pågår nedmonteringen i ungefär 10 år.

Kompetensförsörjning

Vid en etablering av kärnkraft på Ävrö behöver kommunen analysera och planera för det långsiktiga kompetens- och resursbehovet vid bygg- och driftsfas. Arbetet ska omfatta både byggfasen, med stora behov av tekniska och industriella kompetenser och driftsfasen, som kräver specialistfunktioner under lång tid.

Kommunen behöver identifiera vilka yrkesroller som är kritiska, hur många som behövs och när behoven uppstår samt kartlägga det lokala utbildningsutbudet från gymnasium till yrkeshögskola och högre utbildning. Syftet är att bedöma om det möter framtida behov, identifiera kompetensglapp, stärka utbildningskedjan och säkerställa att lokala invånare kan utbildas för framtidens arbetsmarknad.

Kommunen behöver också förstå hur behoven varierar över tid och hur lokala aktörer kan samverka för att stärka kompetensförsörjningen. Med kommunens etablerade samarbete med akademin inom kärnteknik är det naturligt att ta en aktiv roll i det nationella kompetensförsörjningsarbetet och koppla det till lokala behov.

Scenarioanlys

En scenarionanalys, som redogör vilka effekter en nybyggnation av kärnkraftverk kan få för Oskarshamns kommuns samhälle kommer att genomföras. Analysen ska kartlägga behov av kommunala investeringar, som förstärkt infrastruktur i form av vägar, kollektivtrafik, VA-system och energidistribution samt bostadsförsörjning, inklusive både permanenta bostäder och tillfälliga lösningar under byggfasen. Den ska också belysa behov av ökad kapacitet inom vård och omsorg, skola och utbildning, samt hur långsiktig kompetensförsörjning kan säkras. Även behov inom kommunal service, fritid, kultur samt trygghets- och säkerhetsfunktioner ska bedömas utifrån en växande och mer diversifierad befolkning.

En central del är att analysera de ekonomiska konsekvenserna av förändrade skatteintäkter. Detta inkluderar en bedömning av hur befolkningstillväxt, demografiska skiften och förändrade sysselsättningsmönster påverkar kommunens intäktsbas både under byggfasen och på lång sikt. Analysen ska även identifiera eventuella risker och osäkerheter kring intäktsutvecklingen, exempelvis kopplade till temporär inpendling eller variationer i arbetskraftens sammansättning.