Styrmodell i Oskarshamns kommun

Så styrs kommunen

Oskarshamns kommuns vision, värdegrund och övergripande mål är viktiga delar av vår styrmodell. Dessa delar ingår i det vi kallar vår verksamhetsstyrning. Styrmodellen beslutades under våren 2026 och införs stegvis det kommande året.

Oskarshamns kommuns styrmodell består av flera delar. Vision, budget och strategiska planer, hållbarhetsdimensionerna, de styrande dokumenten och värdegrunden är de viktigaste delarna, tillsammans med den grundläggande lagstiftningen som gäller alla kommuner i Sverige.

Styrmodell för Oskarshamns kommun

Kommunens verksamheter ska skapa ett bra liv för alla kommuninvånare, besökare, framtida Oskarshamnsbor och näringslivet. Hela styrmodellen bygger på samverkan och hög tillit, vi brukar kalla det för tillitsbaserad styrning och ledning.

Illustration av Oskarshamns kommuns styrmodell.

Tre hållbarhetsdimensioner

Styrmodellen innehåller de tre hållbarhetsdimensionerna social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Den sociala dimensionen är vårt långsiktiga mål för samhället och invånarna, den ekonomiska dimensionen är hur vi skapar och använder resurser för att uppnå detta, och den miljömässiga dimensionen sätter gränser för och är den fysiska förutsättningen för liv och samhälle.

Hållbarhetsdimensionerna ska genomsyra våra vägval och tas hänsyn till när vi planerar och utvecklar vår verksamhet. Det handlar om hur olika insatser påverkar människan, miljön och ekonomin.

På lång sikt

På lång sikt, över flera år, styrs kommunen av lagar och förordningar som gäller i hela Sverige, som kommunallagen, socialtjänstlagen, skollagen med mera.

Vi har också nationella och regionala mål som styr och reglerar riktningen för våra verksamheter.

Lokalt i kommunen skapar vi struktur på lång sikt genom politiskt beslutade reglementen, vår ekonomiska modell som kallas prislappsbudget och som leder oss i fördelningen av kommunens medel, samt organiserande och normerande styrdokument som är politiskt antagna. Organiserande styrdokument relgerar roll- och ansvarsfördelning samt vem som har rätt att fatta beslut, delegationsordningen är ett exempel på ett sådant dokument. Normerande styrdokument ger direktiv och gränser, som exempelvis vår arbetsmiljöpolicy.

Vår kultur i organisationen styrs av vår värdegrund och principer för ledning och styrning. Vi har långsiktiga strategier som vår vision och översiktsplanen.

Vision för Oskarshamns kommun

År 2017 antog kommunfullmäktige visionen " Hållbara Oskarshamn – ett internationellt energicentrum och en kommun med hög livskvalitet och tillväxt."

År 2030 är vi 30 000 invånare. I Oskarshamns kommun finns attraktiva boenden och en omgivning som är god att växa upp, leva och åldras i. Här finns mötesplatser och möjligheter för att lära av varandra och påverka sin vardag. Vi har utbildning av hög kvalitet och aktiviteter, kultur och fritid för alla.

Kommunen är en viktig del i Kalmarsundsregionen och dess gemensamma arbets- och bostadsmarknad. Vi har goda kommunikationer inom kommunen och med omvärlden.

Med vårt starka näringsliv är vi en motor i regionen. Här råder en positiv företagar- och utvecklingsanda som skapar jobb. I samarbete med näringsliv, universitet och högskolor främjar vi kunskap och innovation. Oskarshamns kommun är ett internationellt erkänt energicentrum där världsunik forskning bedrivs.

Vi bevarar och gör våra kulturmiljöer och vår natur tillgänglig för invånare och besökare. Landsbygd och stad stärker varandra och vi satsar på upplevelser och turism i hela kommunen. Oskarshamns stad har en levande stadskärna med en bredd av handel, kultur och service.

Vi har ett hållbart samhälle som präglas av trygghet, tillit och tolerans – så skapar vi en kommun med trivsel och delaktighet under hela livet.

Vägval över flera år

Vi följer statistik och prognoser och omvärldsbevakar för att sätta övergripande mål för kommunens riktning. Målen sätts av politiken och beslutas i kommunfullmäktige. Nämnder och styrelser sätter sedan verksamhetsmål som ska stötta i att uppfylla de övergripande målen. Hur det går för oss följer vi genom fastställda indikatorer, statistik, mätningar och nyckeltal som berättar för oss om vi har den riktning vi önskar.

Andra vägval över flera år är mål för styrelser och bolag, aktiverande styrdokument som strategier, program och planer, uppdrag som ges av politiken till förvaltningarna och ägardirektiv för våra kommunala bolag.

Målen är:

Oskarshamns kommun ska stärka barns och elevers kunskapsutveckling så att fler når betygskriterierna i respektive skolstadium

Äldre ska känna trygghet, inkludering och ha en hög livskvalitet. Vi ska erbjuda en omsorg som präglas av medskapande och förebyggande insatser där kvalitet och bemötande är grundstenar

Vi bygger trygghet, gemenskap och delaktighet för alla

Vi stärker näringslivet, kompetensförsörjningen och attraktiviteten så att människor vill leva, verka och stanna här

Vi är en attraktiv arbetsgivare där medarbetare trivs, utvecklas och gör skillnad

Vi värnar miljön och våra vattenresurser, stärker goda livsmiljöer och utvecklar infrastruktur som stödjer hållbara resvanor

Finansiella mål

Oskarshamns kommun har fyra ekonomiska mål som visar hur ekonomin ska skötas och utvecklas.

1. Ett överskott i ekonomin
Kommunen ska gå med överskott. Målet är att resultatet ska vara minst 2 procent av intäkterna över tid (räknat på fem år).

2. Investeringar ska till stor del betalas med egna pengar
Minst 70 procent av investeringarna ska finansieras utan att låna pengar. Det betyder att kommunen använder sina egna medel så långt som möjligt).

3. Stark ekonomi
Kommunen ska ha en stabil och långsiktigt hållbar ekonomi. Det innebär att det egna kapitalet ska motsvara minst 70 procent av kommunens intäkter från skatter och bidrag.

4. Hållbar ekonomi i hela kommunkoncernen
Hela kommunkoncernen, alltså kommunen och dess bolag, ska ha en god ekonomisk grund. Soliditeten (hur stark ekonomin är) ska vara minst 40 procent.

Årliga vägval

Varje år, på ett av årets sista sammanträden med kommunfullmäktige, så antas budgeten. I budgeten görs prioriteringar och det delas ut uppdrag för verksamheterna att utföra. Det är ett sätt att styra år för år.

Kommunens budgetmodell heter prislappsmodellen och är en nationell modell från SKR, Sveriges kommuner och regioner, som många kommuner använder. Den utgår från en fördelning där varje verksamhet utifrån demografi – alltså antal invånare i olika åldersgrupper – genererar en viss peng. Utöver det är det upp till politikerna att besluta om en viss procent av den totala budgeten att fördela i prioriteringar. Det är ett sätt för politiken att styra verksamheten i en viss inriktning.

Vissa verksamheter som inte är lika nära knutna till hur invånarantal och struktur ser ut, som kommunens övergripande och stödjande funktioner, har inte en prislapp utan får budget utifrån föregående verksamhetsår.

Statsbidrag är nationell inriktning

Vi får och söker också statsbidrag som ofta är riktade mot vissa insatser, och ett sätt för regeringen att styra landet i en viss önskad riktning.

Ett år i kommunen

Med avstamp i vision och våra mål sätter politiken en budget för kommande år. I budgeten styrs verksamheten åt önskat håll genom prioriteringar och uppdrag. Dessa uppdrag blir sedan verksamhet och det är vad du som invånare möter i din vardag. Med olika intervall följs satsningar och våra verksamheter upp genom de indikatorer som är kopplade till målen. På så sätt vet vi om vi är på väg åt rätt håll, eller om vi behöver skruva på budget och prioriteringar, på sättet vi genomför uppdragen, eller göra andra förbättringar.

2027 första året med den nya styrmodellen

Eftersom år 2027 är vårt första år med övergripande mål och verksamhetsmål, finns ännu ingen redovisning att ta del av. Det betyder inte att kommunens verksamheter inte följs upp. Vi följer regelbundet genom undersökningar och statistik och har idag en styrmodell genom löftesstyrning som följs i delårs- och helårsbokslut.

Mer om politik och verksamhetsstyrning

Kommunen är en politiskt styrd organisation där invånarna vart fjärde år röstar om vilka partier och politiker vi vill ska styra kommunen kommande fyra år.

Det är vilka politiker som ska sitta i den högsta beslutande instansen kommunfullmäktige som invånarna röstar om. Fullmäktige beslutar om exempelvis mål och riktlinjer, budget och skatter men bestämmer också vilka politiker som ska ta plats i kommunens olika nämnder.

Kommunfullmäktige väljer också de politiker som ska ingå i kommunstyrelsen, som beslutar och styr de övergripande eller "dagliga" kommunala frågorna. Kommunstyrelsen tillsätter kommundirektören som i sin tur leder hela förvaltningsorganisationen och tillsätter alla högre tjänstepersoner.

Politikerna i nämnderna både fattar beslut och, i vissa frågor, överlämnar beslutsfattandet till tjänstepersonerna som arbetar med verksamheten inom förvaltningarna. Ett exempel på en förvaltning är socialförvaltningen. Det är alltså tjänstepersonerna inom förvaltningarna som genomför det politikerna beslutat.

Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och de olika nämnderna följer och beslutar kring sitt ansvarsområde i återkommande sammanträden under året, ofta ungefär ett per månad med uppehåll på sommaren.

Ansvarsfördelningen kan beskrivas på så sätt att politikerna beslutar om vad som ska göras och tjänstepersonerna hur det ska göras.

Påverka och tyck till

Först och främst påverkar du hur kommunen styrs genom att rösta vilka politiker du vill ska företräda dig, i allmänna val vart fjärde år.

Men det finns ytterligare sätt att påverka och uttrycka sin åsikt. Till exempel genom att engagera sig i ett politiskt parti, skriva ett e-förslag till kommunfullmäktige eller lämna en synpunkt till kommunens organisation.