Frivilligt lov

Är du osäker på om det du planerar att bygga kräver bygglov eller anmälan? Då kan du ansöka om frivilligt lov. Ett frivilligt lov är ett myndighetsbeslut som ger dig trygghet och minskar risken för problem i efterhand.

Frivilligt bygglov

Om du är osäker på om en åtgärd är lovpliktig eller lovfri kan du ansöka om frivilligt lov.Då prövar kommunen åtgärden på samma sätt som vid ett vanligt bygglov. Beslutet blir ett myndighetsbeslut och innebär att kommunen inte kommer att göra tillsyn för det som har prövats, så länge du följer beslutet.

Enligt plan- och bygglagen har fastighetsägare ansvar för att ta reda på vad som får byggas och hur det ska göras. För att öka tydligheten finns möjligheten att ansöka om frivilligt bygglov.

Frivilligt bygglov kan vara aktuellt för åtgärder som:

  • är undantagna från bygglov, eller
  • ligger i gränslandet mellan lovpliktigt och lovfritt.

Vid ett frivilligt bygglov prövas samma frågor som vid ett vanligt bygglov, inklusive startbesked och slutbesked.

Fördelar med frivilligt bygglov

Ett frivilligt bygglov kan ge flera fördelar:

  • Det är en trygghet vid försäljning, eftersom åtgärden är dokumenterad och laglig.
  • Det underlättar vid försäkringsärenden.
  • Det är positivt vid bankärenden, eftersom åtgärden är prövad och godkänd av kommunen.
  • Det kan öka fastighetens värde.
  • Det minskar risken för problem vid tillsyn i efterhand.

Vad krävs för frivilligt bygglov?

För att kommunen ska kunna pröva din ansökan behöver du lämna in de handlingar som efterfrågas. Även vid frivilligt bygglov krävs både startbesked och slutbesked. Olika ärenden kräver olika typer av handlingar. Är du osäker på vilka handlingar som krävs för ditt ärende kontakta gärna byggfunktionen.

Om du har fått ett frivilligt bygglov och följer beslutet kan ingen byggsanktionsavgift tas ut för åtgärden.

Du kan läsa mer om frivilligt lov samt om start- och slutbesked på Boverkets webbplats.

Varsamhet och förbud mot förvanskning

Enligt plan- och bygglagen får byggnader, andra byggnadsverk och bebyggelseområden inte förvanskas. Det innebär att deras särskilda värden ska bevaras. Detta är extra viktigt för byggnader som är särskilt värdefulla ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Reglerna gäller för alla åtgärder du planerar att göra på din fastighet – även sådant som inte kräver bygglov.

Vad innebär varsamhetskravet?

Även om en åtgärd inte är lovpliktig måste du utföra den så att byggnadens och områdets värden inte går förlorade. Det kan till exempel gälla:

  • färgsättning
  • materialval
  • att bevara byggnadens karaktärsdrag
  • att ta hänsyn till tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.
  • Invändigt kan det handla om att bevara till exempel lister, skåpstommar, en kakelugn eller befintliga ytskikt.

Kontakta gärna samhällsbyggnadskontoret eller Kalmar läns museum för råd och stöd.

När åtgärden inte kräver lov – men kräver anmälan

Även fast åtgärden inte kräver lov så kräver åtgärden anmälan om följande

  • ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar påverkas väsentligt.
  • ändring av en byggnad, om ändringen innebär att byggnadens brandskydd påverkas väsentligt
  • installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i en byggnad.
  • installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad.

Kom ihåg att även fast åtgärden inte kräver lov- eller anmälan så har man projekteringskrav och det krävs enligt de nya byggreglerna att man dokumenterar hela byggnationen med fackmannamässiga ritningar och egenkontroller. Dessa ska man kunna lämna in vid eventuell tillsyn.

Läs mer om anmälningsplikten på Boverkets webbplats

Olika begrepp

Det finns tre förekommande mätbegrepp som plan- och bygglagen hänvisar till och det är följande:

Byggnadsarea (BYA)

Byggnadsarea är den area som en byggnad upptar på marken, inklusive ytterväggar och utkragande byggnadsdelar (mindre utstickande fasaddelar liksom listverk, portomfattningar eller kortare takutsprång räknas inte med). Ett enplanshus och ett tvåplanshus med samma yttermått har samma byggnadsarea.

Tänk på att till exempel carport och skärmtak räknas in i byggnadsarean.

All byggnadsarea är också antingen öppenarea eller bruttoarea (se beskrivningarna nedan).

Bruttototalarea (BTA)

Brutttototalarean är den sammanlagda arean av alla våningsplan i en byggnad. Bruttoarea är alltid omsluten av väggar och ytterväggarnas utsida räknas med.

Utrymmen som har en lägre rumshöjd än 1,9 meter räknas inte in i bruttoarean. Vid snedtak räknas bruttoarean 0,60 meter utanför den linje där rumshöjden är 1,90 meter.

Tänk på att ett inglasat uterum eller inglasad balkong räknas som bruttoarea.

Öppenarea (OPA)

Öppenarea omfattar en byggnad eller del av byggnad med helt eller delvis öppna sidor.

I öppenarea inräknas till exempel balkong, loftgång, takterrass, arkad, portal, taktäckt uteplats, öppet garage/carport och liknande.

Läs mer på Svenska institutet för standarders webbplats

  • En tomt är inte samma sak som en fastighet.
  • En tomt kan inte omfatta allmän plats, till exempel gator eller parker.
  • En tomt är mark som har byggnader på sig, tillsammans med den mark som behövs för att byggnaderna ska fungera.
  • En tomt kan bestå av flera byggnader.

Läs mer om tomter på Boverkets webbplats