Ett upplag är sådant som lagras utomhus och som inte hör direkt ihop med en annan verksamhet på platsen.

Exempel på upplag:

• Uppställning av många bilar
• Förvaring av bensin eller andra bränslen
• Fyllnadsmaterial som tex grus, jord och sten
• Vinteruppställning av småbåtar eller husvagnar
• Deponering av avfall

Det som hör till ett jordbruk, till exempel foder och gödsel, räknas inte som upplag. Inte heller råvaror som lagras i direkt anslutning till en industri.

En materialgård är ett permanent område som är anlagt för att användas som upplag. Det kan till exempel vara en inhägnad yta där material förvaras under en längre tid.

En fast förvaringsanläggning är en anläggning som är avsedd för förvaring och som inte är en byggnad. Den är oftast fast monterad i marken eller i en byggnad.

Exempel på fasta förvaringsanläggningar:

• Cisterner för bränsle, olja eller gas
• Silor för spannmål eller djurfoder
• Betongdammar för konstsnö
• Plansilor för sand eller gödsel
• Återvinningsstationer

Även om de inte är byggnader kan sådana anläggningar påverka omgivningen på samma sätt som ett upplag.

Om du planerar att bygga närmare gränsen än 4,5 meter krävs ett skriftligt medgivande från berörda grannar. Medgivandet kan till exempel lämnas genom underskrift på en situationsplan som visar byggnadens placering eller på en fasadritning som redovisar åtgärdens utformning. Det är viktigt att tydligt redovisa vad som ska byggas och var det ska placeras så att det inte uppstår frågor i efterhand. Om du inte får skriftligt godkännande från samtliga berörda grannar blir åtgärden bygglovspliktig

Vid ett eventuellt tillsynsärende är det du som ansvarar för att kunna visa att åtgärden har utförts korrekt. Det är därför viktigt att ta fram och spara relevant dokumentation.

Om det i efterhand uppstår oenighet med en granne, exempelvis om åtgärden inte överensstämmer med det ni kommit överens om eller inte anses lämplig, kan du bli skyldig att vidta rättelser. I vissa fall kan det innebära att det som har byggts måste tas bort

Är du osäker på om din åtgärd kräver bygglov eller anmälan? Då kan du ansöka om ett frivilligt lov. Det är ett sätt att få ett tydligt och bindande beslut från kommunen.

När du söker ett frivilligt lov prövar vi de åtgärder du planerar, även om de egentligen inte kräver lov enligt detaljplanen. Beslutet ger trygghet för framtiden, eftersom det som har prövats inte kommer att leda till tillsyn i efterhand.

Läs mer om frivilligt lov samt start- och slutbesked på Boverkets webbplats

Följande handlingar behöver du lämna in:

• Ansökan om bygglov (ansökan om bygg-, rivning- eller marklov)
• Situationsplan (karta över tomten), skala 1:500 – En situationsplan är en karta över fastigheten. Kartan ska vara måttsatt och visa alla byggnader. Kartan ska tydligt visa vad som är nytt genom måttsättning. Kortaste avstånd mellan byggnader och tomtgränser ska också anges. Byggnadens höjd ska anges, med föreslagen sockelhöjd eller färdig golvhöjd. 
• Planritning, skala 1:100 – På planritningar ska utvändiga mått redovisas. Ritningen ska visa rummens funktioner, exempelvis förråd. Eventuell fast inredning och möblering ska också visas.  
• Fasadritning, skala 1:100 – Ange väderstreck vid alla fasader. Redovisa tak- och fasadmaterial och färgval. På fasaderna ska befintliga och blivande marklinjer visas till tomtgränser.

Alla handlingar ska vara fackmannamässigt utförda, skalenliga och måttsatta. Ritningar ska inte vara på rutat papper eller tredimensionellt (3D).

Exempel på ritningar för bygglov och anmälan

Vi kan behöva fler handlingar för att göra en bedömning av ditt ärende. I så fall kontaktar vi dig om vad som behövs.

Om du saknar en situationsplan kan du beställa ett kartutdrag eller en bygglovskarta från vår kartfunktion. Ring Servicecenter 010-35 60 000 eller skicka e-post till kartavdelningen@oskarshamn.se. Du kan läsa mer om vilka kartprodukter som finns och kostnader påsidan om Kartprodukter.

Bra att tänka på

• Om du lämnar in en komplett ansökan med tydliga och fackmannamässiga handlingar förkortar du tiden för vår handläggning.
• De handlingar du skickar in gäller för ditt beslut om bygglov. Om du vill göra ändringar kan du behöva skicka in en ny ansökan och få ett nytt bygglov.

En åtgärd får inte påbörjas innan nämnden har gett ett startbesked.

Byggherren ska lämna in förslag till kontrollplan och de tekniska handlingar som utöver ansökningshandlingarna krävs för att byggnadsnämnden ska kunna ta ställning till om åtgärden kan antas komma att uppfylla samhällets krav. I så fall ska startbesked ges.

Vilka handlingar som ska lämnas in inför startbesked kan variera beroende på ärendets omfattning och komplexitet. De handlingar som vanligtvis efterfrågas är bland annat:

• Kontrollplan – En kontrollplan är ett dokument som ska innehålla de viktigaste kontrollerna och riskmomenten som ska genomföras i ditt projekt. Vad som ska kontrolleras beror på vilken åtgärd projektet gäller. Det är byggherren som ansvarar för att en kontrollplan tas fram och att den följs.
  
  När en kontrollansvarig behövs i ärendet hjälper de dig att ta fram ett förslag till kontrollplan. Om det inte krävs en kontrollansvarig i ärendet och du känner dig osäker på hur en kontrollplan ska se ut, kan du kontakta en kontrollansvarig som hjälper dig. Om du själv vill ta fram en kontrollplan så finns här Exempel på kontrollplan (pdf).
  
  Du kan läsa mer om kontrollplan på Boverkets webbplats

Vi kan eventuellt behöva fler handlingar inför startbeskedet. I så fall kontaktar vi dig om vad som behövs.

Om du som byggherre inte har kunskap i byggkonstruktioner, bör du kontakta en konstruktör för att få råd och stöd med att ta fram det vi behöver.