Oskarshamns kommun har antagit en handlingsplan för att förebygga, upptäcka och hantera välfärdsbrott. Den stäcker sig över perioden 2026–2028. Torsdagen den 4 juni hölls en kick off för arbetet. Deltagare var politiker och chefer från olika delar av organisationen.

Föreläste gjorde representanter från Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Polisen samt handlingsplanens författare: ekonomen Sandra Gustavsson och den brottsförebyggande samordnaren Sofie Ellström. Länsstyrelsen var moderator. Kommunstyrelsens ordförande inledde dagen och kommundirektören avslutade genom att betona behovet av ett långsiktigt och samordnat arbete mot välfärdsbrott.

Välfärdsbrott är när en aktör, ett företag, en förening eller en privatperson, otillbörligt utnyttjar kommunens välfärdssystem för egen vinning. Den totala brottsvinsten från kriminell ekonomi uppskattas till minst 185 miljarder kronor per år. Enligt polisens senaste lägesbild beräknas välfärdsbrott ge vinster på cirka 30 miljarder kronor per år – pengar som annars skulle gått till vår gemensamma välfärd. Denna brottslighet ökar och påverkar både kommunens ekonomi och invånarnas förtroende för den offentliga verksamheten.

Begreppet välfärdsbrott omfattar flera brottstyper som riktas mot välfärdssystemen, till exempel bedrägeri, bidragsbrott och bokföringsbrott. Brotten kan begås av en enskild person, men kan också vara systematiska och avancerade. Kriminella kan starta företag enbart för att begå ekonomisk brottslighet. De försöker även infiltrera företag, föreningar, myndigheter, regioner och kommuner för att påverka beslut i syfte att få ekonomisk vinning.

Arbetet omfattar också att motverka otillåten påverkan. Det innebär försök att olagligt eller otillbörligt påverka tjänstepersoner eller förtroendevalda i deras yrkesutövning, till exempel genom hot, trakasserier, korruption, mutor eller andra otillbörliga påtryckningar.