Uttryck och begrepp inom planering

Hur detaljplaner, områdesbestämmelser och översiktsplaner ska tas fram styrs av Plan- och bygglagen (PBL).
Nedan följer förklaringar av uttryck och begrepp som ofta används inom planering i bokstavsordning.

A    B    C    D    E    F    G    H    I    J    K    L    M    N    O  

P    Q    R    S    T    U     V   W   X   Y    Z    Å    Ä    Ö

A

Allmän plats
Enligt plan- och bygglagen: område som i en detaljplan är avsett för allmänt ändamål såsom gator, vägar, torg och park.

Antagande
Översiktsplaner antas av kommunfullmäktige. Detaljplaner och områdesbestämmelser antas antingen av samhällsbyggnadsnämnden eller ?

Avstyckning
Förrättning som görs av lantmäteriet för att kunna dela en fastighet i två eller flera fastigheter.

Avstyckningsplan
Plan som tidigare upprättades för att kunna avstycka
fastigheter.

B  

Behovsbedömning
Alla detaljplaner ska behovsbedömas dvs ta reda på hur stor påverkan detaljplanen kommer att få på miljön. Är miljöpåverkan betydande ska en miljöbedömning  göras. 

Besvärsrätt
Efter antagande av detaljplan finns det möjlighet att överklaga till länsstyrelsen om de synpunkter man framfört inte har blivit tillgodosedda. Länsstyrelsens beslut kan överklagas till regeringen.

Bruttoarea
Den sammanlagda arean på byggnadens alla våningsplan.

Byggnadsarea
Den area som en byggnad upptar på marken.

Byggnadsminne
Byggnad som enligt beslut av länsstyrelsen ska bevaras och skyddas.

Byggnadsplan
Äldre typ av plan. Enligt plan- och bygglagen ersätts byggnadsplan med detaljplan.

Byggrätt
Rätt att få bygga nytt eller till på en fastighet. Byggrätten är begränsad till en detaljplans genomförandetid.

C

D

Detaljplan (DP)
En detaljplan är en juridisk bindande handling som reglerar hur mark och vatten får användas inom ett visst geografiskt område. Läs mer...

E 

Egenskapsbestämmelse
Bestämmelse i detaljplan som bland annat kan styra utformning, nyttjandegrad, placering, utförande av byggnader samt markens annordnande.

Enkelt planförfarande
Enkelt planförfarande kan användas om planen är av begränsad betydelse, saknar intresse för allmänheten och stämmer överens med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande.

F

Fastighetsförteckning
En förteckning som bifogas förslag till detaljplan eller områdesbestämmelser. Förteckningen innehåller berörda fastigheter, deras ägare och servitut som berörs av planen.

Fysisk planering
Planering av hur mark- och vattenområden ska användas för att kunna utvecklas och bevaras.

Fördjupade översiktsplaner (FÖP)
En översiktsplan kan fördjupas för en del av kommunen. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men vägledande när kommunen upprättar detaljplaner och områdesbestämmelser samt prövar bygglov enligt plan- och bygglagen eller fattar andra beslut som rör mark- och vattenanvändningen i kommunen.

Förhandsbesked
Ansökan om förhandsbesked kan göras för åtgärder som kräver bygglov. Oftast kan ansökan göras på enkla handlingar, men behandlar bara frågan om en viss åtgärd kan tillåtas på en viss plats. Syftet är att undvika onödig projektering.

G 

Gemensamhetsanläggning
Anläggning för flera fastigheter som inrättas av lantmäterimyndigheten för t.ex. parkering, väg eller båtplatser.

Genomförandebeskrivning
Beskrivning som hör till en detaljplan. Den redovisar organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga förhållanden.

Genomförandetid
Den tid som anges i en detaljplan att planen ska genomföras inom.

Grundkarta
Storskalig kart (ofta skala 1:1000).

H

Huvudbyggnad
Uttrycket huvudbyggnad används oftast för ett bostadshus på en tomt avsedd för bostadsändamål.

I 

Illustrationsplan
En illustration som förtydligar ett planförslag.

J

K

Komplementbyggnad
En byggnad som hör till en huvudbyggnad t ex uthus, garage, växthus och friggebod.

Kvartersmark
Område i detaljplan som inte är planlagt för allmän plats eller vattenområde t ex bebyggelse, idrotts- och fritidsanläggning.

L

Laga kraft
Om ingen överklagar planen vinner den laga kraft och börjar gälla.

M 

Miljöbedömning
Process i planarbetet för att kunna bedöma vilken påverkan på miljön som genomförandet av en plan kan få. Alla översiktsplaner ska miljöbedömas. Detaljplaner ska miljöbedömas om genomförandet antas leda till en betydande miljöpåverkan.

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
Ekologiska, sociala och samhällsekonomiska konsekvenser av planens genomförandes beskrivs i en miljökonsekvensbeskrivning.

Mindre avvikelse
Ett mindre avsteg från gällande plan men ändå förenligt med planens syfte, t ex att överskrida högsta tillåtna byggnadshöjd.

N 

Nationalpark
Enligt svensk lag ska nationalparkerna utgöras av representativa landskapstyper som bevaras i naturligt tillstånd, men också av natursköna unika miljöer som kan ge starka naturupplevelser. Naturvårdsverket beslutar om skötseln av och föreslår nya nationalparker.

Naturminne
Ett naturföremål som p g a sin betydelse för kännedomen om landets natur, sin skönhet eller sin märkliga karaktär skyddas eller vårdas, t ex säregna träd eller enstaka naturformationer. Naturminnen är skyddade enligt miljöbalken 7 kap 10§.

Naturreservat
Ett mark- eller vattenområden avsatt för att bevara biologisk mångfald, skydda, vårda eller bevara arter och livsmiljöer, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller för att gynna friluftslivet. Länsstyrelsen bildar de flesta naturreservaten, men även kommunerna har möjligheten.

O 

Områdesbestämmelser (OB)
Områdesbestämmelser används för att reglera hur mark- och vattenområden får användas. Läs mer...

P 

PBL
Plan- och bygglagen som trädde i kraft 1 juli 1987.

Planbeskrivning
En beskrivning som förtydligar plankartan och dess bestämmelser.

Planbestämmelse
De bestämmelser som hör till detaljplanens plankarta och är juridiskt bindande.

Plankarta
En karta som med hjälp av planbestämmelser visar mark- och vattenanvändning. För en detaljplan är det plankartan som är juridiskt bindande.

Planområde
Ett geografiskt område som omfattas av en plan.

Planprogram
Ett program ligger till grund för en plan. Syftet är att få del av de berördas erfarenheter och synpunkter i ett tidigt skede. Programmet har ingen juridisk verkan.

Primärkarta
Storskalig karta (vanligen 1:500) som t ex används för upprättande av grundkartor till detaljplaner.

Pågående markanvändning
Användning av mark som pågår eller som är tillåten enligt detaljplan eller bygglov.

Q 

R 

Riksintresse
Mark- och vattenområden som har nationell betydelse för sitt samhällsområde kan utses som riksintresse och skyddas från påverkan. För t ex riksintressen för friluftslivet gäller att de ska ha så stora friluftsvärden på grund av särskilda natur- och kulturkvaliteter och tillgänglighet för allmänheten, att de är eller kan bli attraktiva för besökare från hela eller en stor del av landet eller utlandet. Flera olika samhällsområden har möjlighet att utse Riksintressen.

S 

Sakägare
Ägare till fast egendom eller innehavare av annan särskild rätt i denna än bostadsrätt och hyresrätt.

Samlad bebyggelse
Benämning på områden som inte är planlagda, men ändå omfattas av krav på bygglov. Området ska omfatta minst 10 hus med tomter som gränsar till varandra eller åtskiljs av väg, parkmark och dylikt. Vilka områden som ska omfattas behandlas av samhällsbyggnadsnämnden (1987-05-13 rev 2000-11-22)

Samråd
När planer upprättas ska kommunen samråda med länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, berörda kommuner. För sakägare och de bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs av förslaget samt myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har väsentligt intresse av förslaget ska kommunen bereda tillfälle till samråd. Samråd kan vara ett möte, en utställning, ett telefonsamtal eller en brevväxling.

Samrådsredogörelse
Efter samråd av planförslaget sammanställer kommunen de inkomna yttrandena i en samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen är en del av planhandlingarna.

Servitut
Rättighet för ägare till en fastighet att i visst avseende nyttja en annan fastighet, för t ex infart och avlopp. Servitut bildas, ändras och upphävs genom bl a fastighetsreglering.

Stadsplan
Äldre typ av plan. Enligt plan- och bygglagen ersätts stadsplan med detaljplan.

Strandskydd
Område som avgränsats vid hav, insjöar och vattendrag i syfte att trygga allmänhetens tillgänglighet till platser för bad och friluftsliv samt att bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet. Strandskyddet regleras i miljöbalken 7 kap 13-18 §. Länsstyrelsen får meddela dispens från strandskyddet om det finns särskilda skäl och åtgärden inte strider mot strandskyddets syften.

T 

U 

Utlåtande efter utställning
Efter utställningen av planförslaget sammanställs de inkomna yttrandena i ett utlåtande efter utställning. Utlåtandet är del av planhandlingarna.

Utställning
Kommunen ställer ut förslag till detaljplaner, områdesbestämmelser och översiktsplaner för granskning innan de antas. Detaljplaner och områdesbestämmelser ska ställas ut i minst tre veckor. Översiktsplaner ska ställas ut minst två månader.

V 

W 

X 

Y 

Z 

Å 

Ä 

Ö 

Översiktsplan
Plan som omfattar hela kommunen och som i stort anger hur mark- och vattenområden är avsedda att användas och hur bebyggelseutvecklingen bör ske. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande, men vägledande, såväl när kommunen upprättar detaljplaner och områdesbestämmelser samt prövar bygglov enligt plan- och bygglagen, som när kommunen eller andra myndigheter fattar andra beslut som rör mark- och vattenanvändningen i kommunen. Generalplaner, kommunöversikter, markdispositionsplaner och områdesplaner är föregångare till översiktsplanen.